Dyson Airwrap: Coanda-effekten

Elinor Sundblad, Journalist
@uxconnections

Revolutionerande och banbrytande är ord som i tech-ögon förmodligen inte associeras med just hårstyling. Från traditionella redskap – i form av värmetänger, plattänger, spolar och annat krimskrams har finansiering i tekniken bakom hårstyling skapat nya alternativ på dagens marknad. Med jul i backspegeln har den virala, coandadrivna Airwrapen från Dyson letat sig in i många ungas badrum för att skonsamt torka och styla hår. Det nästan sex tusen kronor dyra redskapet har skapat en helt egen kategori på styling-marknaden och andra företag gör sitt bästa för att hänga med. Men vad är det egentligen med coandatekniken som gör människor så besatta av Dyson Airwrap?

Dysons produkter

Företaget Dyson, som vi skrivit om tidigare, har genom åren utvecklat och vidareutvecklat sina luftdrivna produkter. Från dammsugare och fläktar till hårfönar har Dyson arbetat med luftteknologi sedan 1993. Och trots att både lampor och hörlurar också finns att hitta hos företaget, har håraccessoarer på senare år etablerat en stadig plats i sortimentet. Förutom den traditionella hårfönen har företaget utvecklat skonsamma plattänger och specialframtagna hårborstar av olika slag. Det som dock tagit världen och media med storm de senaste åren är företagets 2018-produkt, Dyson Airwrap.

Dyson började intressera sig för hår 2012, vilket ledde till deras Supersonic hair dryer fyra år senare. En hårfön med runt huvud, driven av Dysons digitala V9-motor som torkar håret ungefär åtta gånger så snabbt som andra hårfönar. Trots Supersonics kraftfulla motor och resultat som sopade banan med konkurrensen fick hårfönen ingen större uppståndelse. Men endast två år efter hårfönen lanserades en helt ny produkt, Dyson Airwrap. En hårtork och locktång i ett som lämnade världen frågandes hur sjutton det var möjligt.

Coanda-effekten

Svaret är Dysons coandateknologi, eller coandaeffekten som företaget själva kallar det. Denna innovativa aerodynamiska teknologi fungerar genom att luft i höga hastigheter skickas ut genom en cylinderformad fön och skapar en typ av virvel. Denna virvel fångar då upp hårslingor som stannar kvar runt den cylinderformade hårfönen. Håret torkas därmed torrt samtidigt som det får en fin lock. Airwrapen är driven av samma digitala V9-motor som i Dysons andra hårfönar, vilket ser till att tillräckligt mycket luft kan skickas ut i Airwrapen för att coandaeffekten ska fungera och hålla fast håret när fönen är igång. Tack vare motorn ligger luftstyrkan på 13,5 liter per sekund.

Alltså används Dyson Airwrap på fuktigt hår och håret både torkas och lockas på en och samma gång. Coandaeffekten effektiviserar därför stylingprocessen där man slipper föna håret torrt innan man lockar det. Detta innebär också att håret inte behöver utsättas för lika mycket värme, vilket alltså inte sliter lika mycket på håret. Dessutom har Airwrapen tre olika värmealternativ, så det är upp till en själv hur mycket värme som passar ens hår. 

Trots att sex tusen kronor kan låta mycket för ett stylingredskap har Airwrapen varit slutsåld i månader. Man skulle därför kunna argumentera för att coandaeffekten uppfyller ett typ av behov hos konsumenterna. Eller så är det helt enkelt som med mycket annat idag – det är trendigt. Vare sig anledningen är till att så många lagt beslag på detta redskap, går det att konstatera att Dyson fortsätter revolutionera. Med sin alldeles egna kategori på hårstylingmarknaden undrar man vilket område som ska domineras härnäst.

UX Connections, the UX design agency with UX/UI consultants to help your digital product succeed.