Koldioxidinfångning – lösning eller undanflykt?

Kristina Bate Holmberg, Journalist
@uxconnections

Behovet av brådskande lösningar för att klara av klimatomställningen har gjort att bland annat koldioxidinfångning, så kallad CCS (Carbon Capture and Storage), ökar i popularitet. Är det en långsiktig lösning? Meningarna går isär – avgörande lösning eller undanflykt? – här lyfter vi några av argumenten. 

Nettonollutsläpp av koldioxid (CO2) – är det för bra för att vara sant? Förhoppningsvis inte, men lösningen är inte en enda innovation eller omställning. Tvärtom, för att häva klimatförändringarna som sker till följd av mänsklig påverkan krävs agerande från privatpersoner, företag, forskare och regeringar. En av dessa lösningar, som berör industrin, anser vissa vara CCS. CCS är inte bara en metod, utan ett samlingsnamn för flera olika teknologier. Intresset för dessa har vuxit betydligt bara under de senaste åren, inte minst i Sverige. 

Hur fungerar CCS?

Låt oss dock börja med att förklara vad CCS är för något och hur tekniken fungerar. Syftet är att minska mängden koldioxidutsläpp som kommer från fossil förbränning. Detta genom att fånga in utsläppen från fossil förbränning och separera CO2 från andra gaser. Separeringen sker med antingen membran eller med kemiska reaktioner med hjälp av katalysatorer. Därefter ska CO2 kylas ner och komprimeras till flytande form för att slutligen fraktas iväg för att lagras i jorden – antingen under havsbottnen eller i berggrunden, inte sällan i tömda oljekällor. Förespråkarna för CCS brukar säga att man återför CO2 till ursprungskällan. Utsläppen, i vilka CO2 återfinns, fångas in antingen från industriers rökpannor eller samlas in direkt från luften. Om man använder sig av CCS-tekniker i fabriker eller kraftverk som förbränner biobränslen kallas metoden i stället BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage).

CCS i världen

Globalt sett är cirka 200 kolbindningsprojekt i drift eller under utveckling i skrivande stund. Renodlade CCS-anläggningar finns det dock bara 17 stycken av. Infångningen sker främst i USA, men även Norge har kommit långt i utveckling och användning. Primärt används CCS i anknytning till industrier och kraftverk med stora punktutsläpp. I dagsläget finns det inga kommersiella fullskaliga CCS-anläggningar här i Sverige. Intresset har dock ökat. Bland företag som är intresserade går ABB och Växjö Energi att finna. Den senare har satt som mål att redan 2027 ha en fullskalig anläggning för CCS i drift. Tanken är att bygga en avskiljningsanläggning för kraftvärmeverket Sandviksverket och därifrån möjliggöra transport till slutförvaring. ABB har valt att samarbeta med företaget Captimise – globala ledare inom CCS – för att bistå aktörer inom svensk industri med lönsamma lösningar. Målet är att ta fram smarta metoder som kan integreras i kärnverksamheten hos industrierna. 

Varför ökar intresset nationellt? 

Skälet till det ökade intresset kan bland annat vara FN:s klimatorgan IPCC:s konstaterande att kolsänkor (som binder in koldioxid) måste användas för att undgå klimatkrisen. I och med att CCS fungerar som kolsänkor anser FN-organet således att koldioxidinfångning behövs. De pekar på att CCS-metoder kan vara synnerligen användbara för tunga industrier med fossila bränslen, såsom stål-, cement- och naturgasbearbetning. En annan parameter kan vara resultatet av en pågående svensk pilotstudie där man testar energisnål koldioxidinfångning. Studien är en del av samverkansprojektet “Energisnål koldioxidinfångning med AMP/DMSO”.

Dagens etablerade tekniker är förhållandevis energikrävande vilket medför höga kostnader. Man brukar räkna med att CCS är mer än dubbelt så dyrt som ny vindkraft. Det är en kostnad som gör att det faktiskt är flerfaldigt billigare att släppa ut och betala för den koldioxid man alstrar. Just detta är vad som adresseras och ska försöka lösas. Pilotstudien kommer att fortgå i tre år och har som syfte att visa hur en specifikt framtagen metod kan reducera andelen fossila koldioxidutsläpp från två avfallskraftvärmeverk och ett bioeldat kraftverk. 

För och emot CCS

Samtidigt som en del ser CCS som den avgörande utvägen för att klara uppsatta mål, talar andra om att det i själva verket är greenwashing. En stor del av den energi som kraftverk alstrar behöver gå åt insamling, komprimering, transport och pumpning vilket gör insamlingen kontraproduktiv. Motståndarsidan hävdar också att CCS försenar omställningen mot ett fossilfritt samhälle.

Ytterligare ett motargument är att utvecklingen av CCS stjäl pengar från framtagning och utveckling av fossilfria bränslen. Därtill har de flesta av världens CCS-projekt faktiskt fokuserat på ökad oljeutvinning, genom att återföra CO2 från atmosfären ner i oljefält för att hjälpa till att pumpa upp mer olja ur marken. Detta illustreras tydligt när man ser vilka företag och aktörer som sagt sig vilja satsa på att ingå i världens största kolavskiljningsprojekt 2024. Det är  oljejättarna Shell, Total, Equinor och Northern Lights. Andra som står och väger mellan mot- och försidan ser på CCS mer som ett övergångsalternativ på resan mot fossilfri energi.

Den allra mest omdebatterande CCS-frågan handlar om berggrundens eller havsbottens (tömda oljekällors) förmåga att hålla tätt. Vissa hävdar att återinförd CO2 kan sippra ut ur sprickor som uppkommit när man borrar upp olja. Däremot hävdar andra att det endast handlar om att hitta rätt lagringsplats.

Hur stor nytta gör CCS?

Vad säger då statistiken om CCS-teknikernas avgörande roll i kampen mot att klara nettonollutsläppsmålet av CO2 till 2050? Den sammanlagda CCS-teknik vi har idag står för uppsamling av mindre än 1 procent av det globala CO2-utsläppet. Alltså 244 miljoner ton av 36 gigaton CO2. För att ens vara i närheten av utsatta nettonollutsläppsmål måste upplagringen öka 120 gånger till 2050. Med andra ord – det är en bra bit kvar. 

Oavsett om länder och företag väljer att satsa på CCS eller inte, kommer inte dessa tekniker att lösa hela klimatfrågan. Mer innovation, teknik och nytänk krävs. Hela samhällen med alla involverade, kommer förhoppningsvis att hitta rätt väg fram i resan mot tekniska lösningar för en grön framtid. 

UX Connections, the UX design agency with UX/UI consultants to help your digital product succeed.