Plastföroreningar kan bekämpas med masksaliv

Isak Tingrot, Journalist
@uxconnections

Sedan maj 2020 betalar svenskarna plastbärkasseskatten varje gång de köper en plastpåse.  Skälet till skattens existens, enligt Naturvårdsverket, är att minska plastanvändningen. Det kan bidra till lägre framtida plastföroreningar. I framtiden kan skatten få en ny kompanjon i striden mot plasten eftersom spanska forskare har upptäckt att masksaliv kan bryta ner plast.

Plastföroreningar i havet

Plastföroreningar är ett stort och växande problem i våra hav. Enligt WWF kan havsområden som överskrider fem miljoner km2 vara så förorenade av mikroplastpartiklar vid nästa sekelskifte att de anses ekologiskt farligt. Det beror på de stora utsläppen av plast som hamnar i haven.

Därför har lagstiftare försökt förbjuda engångsprodukter som tillverkas i plast, bland annat sugrör och bestick. Sedan sommaren 2021 är det olagligt att sälja den typen av produkter i EU. Därutöver har hygienartiklar som innehåller mikroplaster förbjudits i många länder likt Taiwan, Kanada och Frankrike. Men lagstiftarna använder inte bara förbud, de förlitar sig till likväl morot som piska.

Incitamenten för att återvinna plast har förbättrats. I Sverige har vi pantat våra PET-flaskor länge men det programmet skulle kunna utökas. I Tyskland har pantsystemet utökats och inkluderar nu även kaffemuggar. 

Så stora mängder plast finns i haven

Enligt forskare kan så många som 90 procent av alla sjöfåglar få i sig plast. Hos havssköldpaddorna är motsvarande siffra 52 procent och det kan få allvarliga följder. Plasten kan påverka arternas reproduktiva förmåga, vilket kan leda lägre produktivitet i mangrove och korallreven.

Estimaten för hur mycket plast som dumpas i haven uppgår till 11 miljoner ton per år. WWF uppger att det kan komma att finnas mer plast än fisk i haven 2050 om ingenting görs åt problemet. Tyvärr förutspår de att den globala nedskräpningen i form av plast som sprids till haven kommer att öka med 400 procent till år 2050.

Vi äter mikroplast i stora mängder

Mikroplasten som frigörs från plasten i havet stannar inte där. Tyvärr hamnar de i växterna och djuren som lever i vattnet. När vi människor äter mat från havet kan även vi få i oss plasten. Det är inte bara teoretiskt möjligt utan det händer faktiskt.

Redan 2019 rapporterades det att människor runt om i världen får i sig stora mängder plast. I en artikel från Reuters framkommer det att vi kan äta plast motsvarande ett kreditkort – varje vecka.

Majoriteten av födan som innehåller plast kommer från havet, så som musslor och andra skaldjur men även från vårt dricksvatten. En brittisk miljöforskare vid namn Malcom Hudson uppgav i samma artikel att det dessutom finns nano-plastartiklar. Dessa kan tas upp i vårt blodomlopp och hamna i de mänskliga organen.

Tanken på att vi förtär plastartiklar är motbjudande. Men enligt Livsmedelsverket finns det inga kända hälsorisker kopplade till de mikroplaster som hittats i mat- och dricksvatten. Myndigheten efterlyser ökad kunskap om hur partiklarna påverkar både maten och miljön. Den belyser att större mikropartiklar inte tas upp av tarmen och därmed inte hamnar i kroppen. Men i takt med att storleken på partiklarna minskar, ökar risken att de kan tas upp.

Mikroplast har hittats i den svenska luften

Mikroplaster finns inte bara i haven och i djuren som lever där. Även luften vi andas innehåller partiklar från plast. Det visar provtagningar som har skett i Sverige i det så kallade Krondroppsnätet. Nätet används för att övervaka atmosfäriskt nedfall i skog och öppen mark och provtagningsplatser finns distribuerade över hela landet.

Rapporten som publicerades av Svenska Miljöinstitutet i mars 2020 visade att det förekommer mikroskräp vid de flesta provtagningsplatserna. I genomsnitt hittades 116 mikroskräpartiklar per m2/dag och av dem utgjorde mikroplastpartiklar mellan 0 och 70 partiklar per m2/dag. Vid 14 av de 20 provtagningspunkterna var plastfibrer dominerande.

Andra typer av avfall som hittades i luften utgjordes av gummi samt bomull och koncentrationen var högre betydligt högre i tätorterna än på landsbygden. Det ska understrykas att studien fann relativt låga halter av mikroplastpartiklar i luften i förhållande till vad som har hittats i andra studier på området.

Masksaliv kan bekämpa plastföroreningar

Under hösten 2022 kom det positiva nyheter rörande kampen mot plastföroreningar. Ett spanskt forskarteam släppte en studie som visade en ny väg att bryta ner plast på. Forskarna har hittat två enzymer som kan bryta ner polyeten, den vanligast förekommande plasten. Den förekommer bland annat i kablar, plastpåsar, leksaker och diverse köksredskap.

Den nya forskningen bygger på tidigare studier från 2017. Då framkom det att vaxmaskar kunde bryta ner plast i form av polyeten, men förståelsen för hur det gick till saknades. Nu har det blivit ändring på den saken. Det är enzymerna i maskarnas saliv som kan bryta ner plasten, men för att det ska fungera måste omständigheterna vara rätt.

För att plasten ska kunna brytas ner måste syre tillsättas under oxideringsfasen. Genom att använda enzymerna från maskarna kan det steget genomföras på bara några timmar. Enligt forskningsledaren Federica Bertocchini innebär upptäckten ett möjligt paradigmskifte rörande hur plast ska brytas ner. 

Tack vare att enzymerna kan tillverkas på syntetisk väg kan vi undvika utsläpp av koldioxid som annars skulle följa från maskarna. Det nya framsteget kan komma att möjliggöra en framtid där plast kan brytas ner under kontrollerade former. Potentialen finns där för att eventuellt stoppa utsläppen av mikroplaster helt i framtiden.

Så vem vet, förhoppningsvis kan vi genom att minska vår användning av plast, samtidigt som vi lär oss från andra arter, motverka att miljön förstörs av plastföroreningar i framtiden.

UX Connections, the UX design agency with UX/UI consultants to help your digital product succeed.